Göte Børge håller på med ett experiment. Jag tänkte hjälpa honom lite.

Medan dammet faller - Hur jag skulle ragga upp en skåning och välte Billy
http://medandammetfaller.blogspot.com/2007/10/hur-jag-skulle-ragga-upp-en-skning-och.html

Tyskungen - Görans hatt av folie
http://tyskungen.blogspot.com/2007/08/gran-tillverkar-en-hatt-av-folie.html

Göte Børge - Detta är Stenmarkseffekten
http://andrasidansundet.blogg.se/1198420394_stenmarkseffekten.html

Tyskungen - Min store tjocke far
http://tyskungen.blogspot.com/2007/12/min-stora-tjocke-far.html

Annas Kaos- Självhjälp
http://annaskaos.blogspot.com/2007/12/sjlvhjlp.html

Die Quelle - Norrköping, dialekt och musik
http://beknnelseravensingelmedhund.blogspot.com/2007/12/norrkping-dialekt-och-musik.html

Fru Varmpedal - Nörd tomten
http://fruvarmpedal.blogg.se/1198612578_nrd_tomten_buuuuuuuuu.html

Englas showroom - Dagens uppmaning
http://annamirjamaria.blogg.se/1197825834_dagens_uppmaning.html

Johan Lindqvist - Det ordnade sig
http://johanlindqvist.blogspot.com/2007/12/det-ordnade-sig.html

Schyffert - Slowhand har också en dålig dag på jobbet http://henrikschyffert.blogspot.com/2007/11/slowhand-har-ocks-en-dlig-dag-p-jobbet.html


Tillägg att läsa för dig som själv är bloggare:
Detta inlägg är din chans att bli läst av en riktigt, riktigt stor publik, att bli erkänd och bejublad. Gör så här:

1. Kopiera detta inlägg till din blogg
2. Lägg till en länk till ditt favoritblogginlägg (från din egen blogg så klart) överst på listan
3. Ta bort den sista länken på listan
4. Skriv följande kommentar på bloggen där du hämtade inlägget: "Jag har länkat".
5. Vänta på att besökarna strömmar in på din blogg.
6. När 10 bloggare har skrivit "jag har länkat" på din blogg skriver du följande kommentar: "jag har tio, inga fler tack".

Brandalarmet!

Inatt vid 5-tiden vaknade jag och Andreas av ett förfärligt ringade. Första tanken som dök upp i huvudet är, nu går brandalarmet. Pulsen ökar markant och adrenalinet flödar, tills Andreas stiger upp och stänger av väckarklockan.
Amanda-terror har slagit till igen!

Amanda

Amanda var ju den som julen kretsar runt lite då hon är minst och faktiskt fortfarande tror på tomten. Det är roligast att titta på hennes glädje över alla julklappar och hur och utbrister i förtjusning det här är det bästa julen! Det är som honung för själen att titta på hur hon sjunger, dansar och skriker av glädje. Den bästa julklappen var nog hennes pärlor som hon fick av Max pappa. Det är lustigt, hon fick en dockor, filmer, en tv och massa andra dyrare klappar, men den som skulle lekas med direkt och som hon sen roade sig med i någon timme var pärlorna. Många halsband och armband kommer det bli framöver.

Julen i bilder

Tomten

Amanda träffade Tomten idag på Skärholmens centrum. Hon önskade sig en låtsas bebis som skriker. Hade hon fått hade hon säkerligen berättat hela leksakskatalogen för tomten. Ungen är inte svår att köpa julklappar till hon önskar sig allt som är rosa, glittrigt, hushållsrelaterat, med Pippi på eller låter mycket.

Julklapp

Jag köpte en julklapp till mig själv i fredags på Nilsons på Skärholmens centrum och det gjorde mamma också, till mig alltså. Mamma väntade med att köpa julklppar till mig tills jag kom upp så jag kunde få välja själv. Inte så roligt kanske, men jäklarns så bra får precis vad jag önskar mig! Skorna jag köpte till mig var ett par jodphurs? eller vad de heter. Snygga som tusan, Andreas får skälla bäst han vill om ekonomin dessa skor talade till mig och jag kan inte göra annat än lyssna när skoguden talar. Eller vad säger ni?

Som ni ser får jag bo i min lillasysters rum, därav de små legobitarna som ligger över allt på golvet.

Jul

Jag åkte upp till familjen uppe i Södertälje i fredags det är därför bloggandet har avstannat en aning. Jag hinner bara inte, sen jag har kommit hit har jag varit på stan nästan hela tiden och julshoppat. Jag själv handlade alla mina julklappar tidigare för att slippa trängas i butikerna, men istället fick jag följa med mamma och handla. Detta skulle väl vara helt okej, om det inte vore för lillasyster Amanda. Min lillasyster är 18 år yngre än jag och bara 4 år, och tycker att gå runt i affärer är lagom spännande. Som tur för henne håller hon sig oftast sysselsatt ändå, så fort man släpper blicken från ungen hör man ett butiksbiträde skrika till att det är en unge som gått in i skyltfönstret. Gissa vems? Ja, så klart det är Amanda som står bland skyltdockor och vassa stjärnor av glas. När hon inte hittar på bus eller skriker gör hon väldigt gulliga saker också, som idag när jag stod i provrummet och hon utbrister att jag är den finaste i världen. Ingen annan kan vara lika fin i kläderna som jag. Det är helt godtagbar komplimang, man har ju hört att barn är så ärliga alltså det måste ju vara sanning om det kommer från en 4 åring.

Julmust

Idag var jag och Andreas iväg och firade jul med Andreas familj. Vi ska åka upp till mamma och fira i år så vi firade lite innan och öppnade julklappar redan nu. Allt var trevligt och mat i massor fanns det. Efter klapparna var det dags för gröten innan vi skulle åka hem. Till gröten ville Andreas ha lite julmust till för han var dristig Det fanns en julmust i frysen som legat där för att bli kall. Julmusten hade legat lite för länge och fryst tills sig ganska bra. Det som händer när läsk fryser är att den expanderar inne i flaskan så när Andreas skulle öppna den så flög korken all världens väg och julmust sprutade ut över hela köket. På väggar och kläder, inte så skoj. Köket var dessutom nymålat och nu är det lite rinnande fläckar efter julmusten på det. Det hela är väldigt eländigt, men oj så skoj. Skrattade gott när det hände och Andreas mycket oroliga blick, när han ställde till det för sig. Han är så söt min gubbe, tur det inte var hemma hos min mamma då hade det nog gått illa. Kanske mord till och med....

Niten försvann

Vid första titten ser det fint ut, men kollar man på golvet ser man att det står skit där... Ungefär som ryggontet och hungern satte in gav mitt fixar tag med sig. Det är bara helt enkelt för mycket skit kvar som ska slängas och dras upp på vinden. Jag tror det kommer bli bra tillslut varje dag städas lite undan och lägenheten blir finare och finare. Ser ni att lite av Andreas korg innehåll åkt upp på bordet också.

Lurigt

Det där med att bli vuxen är lurigt, det liksom kommer inte bara sådär pang bom utan smyger sig på en bakifrån utan att man märker det. Tydliga tecken på vuxenheten är att jag ställer mig och stryker en linneduk. Sen när har jag dukar och stryker? Skumt!
Andreas är inte bättre han heller, mitt i strykningen ringer det på dörren och utanför står det en man med en jättekorg med julmat i. Där står Andreas chef och lämnar en julklapp till honom för den var svår att ta på cykeln (haha inte så vuxet att inte köra bil). Jag bara undrar när gick så snett? Jag gjorde lite uppror när jag strök i alla fall och slarvade lite med skrynklorna.

Badrumskåp

Två av dessa är det alltså tänk att det ska bli i badrummet istället, det kan nog bli fint det med...

Jul i stugan

Idag har varit en otroligt produktiv dag. Först tenta kl 8 på morgonen, den gick tyvärr inte så fantastiskt bra. Bommade helt på en fråga och där försvann 6 poäng. Känns som om det kan gå antingen eller på den tentan. Ligger nog på gränsen kring G och väger, man får hoppas att det är på rätt sida bara. Skulle vara skönt med lite tur ibland.
Efter tenta drog jag och Andreas till IKEA. Där bytte vi ut badrumskåpet till två små svarta istället, då vi tyckte att det röda inte passade in i lägenheten. När vi väl kom hem började vi städa och fixa, vi ska försöka röja bort det sista så lägenheten ser fin ut inför julen. En krans på dörren och lite annat smått och gott har åkt upp för att ge lite känsla i december. Återkommer med bilder senare ikväll på lägenheten. Nu ska jag stryka stora linneduken.

Puzzel

Idag råkade jag fastna framför ett tusenbitars pussel, Det var kanske inte så konstruktivt borde ha pluggat idag, men orkade faktiskt inte. Andreas var med ett tag och byggde, men han gav snart upp den vekligen. Jag har i princip byggt allt själv tog drygt 5 timmar, men så kan det gå ibland.

Julen 1-0

Andreas är så fin på många sätt, men han är inte intresserad av att gå på mina körkonserter. Detta är något han bara gör för att man måste, ett nödvändigt ont så att säga. Han tycker att det är tråkigt när vi sjunger psalmer och att vi sjunger för många långsamma sånger. Sådant som större delen av publiken är stämningsfullt och mysigt när vi sjunger gillar han alltå inte. Hur som helst, trotts att han tycker detta kan han ändå inte värja sig mot sången, sedan konserten i lördags har Andreas sjungit på våra julsånger nu i 3 dagar. Ding dong ding dong that is their song och dejrondon går han runt och sjunger. Tror bestämt att Andreas tycker att det är lite roligare än han vill ge sken av att gå på vår konsert. Skulle säga att just nu står det 1-0 i julen vs. Andreas!

Förtydligande

Andreas tycker att min bild här under ser ut som en rumpa. Det är det inte, det föreställer min västra överarm. Min arm är stödd mot mitt vänstra knä. Det är alltså inte en rumpa utan bara en olyckligt tagen bild.

PARTY!

Du vet att man har haft en lyckad kväll när du ser att du har har fått skärsår av din paljettopp på armen för att du dansat så mycket. Lördagen var toppen som sagt. David, Du har mycket att leva upp till nästa termin. Min kamera är usel men de små strecken som ni ser var helt röda.

Igår

Igår var en händelserik dag, åt frukost och sen drog jag till Elin för vi skulle laga en paj. Det blev en paj med tomat, fetaost och oliver. Denna paj skulle vi ha senare ikväll till vår köravslutningsfest som var ett knytis. Efter vi var klara med pajen och fixat till oss lite fick vi skynda oss till K3, för att köra ett sista genrep inför vår julkonsert. Stina vår körledare gick igenom några sista grejor och sen var det dags, äntligen skulle allt slit vi lagt ned denna termin visas upp för en publik. K3 var knökfyllt med nära och kära alla ville se på oss sjunga. Nervös som tusan gick jag upp på scenen med resten av kören och sen körde vi. Minns inte så mycket av konserten faktiskt allt gick så fort tur att vi spelar in det så vi får en skiva från konserten. Konserten verkade vara en succé av vad jag hört från folk i publiken. Efter konserten drog jag hem till Elin igen, nu skulle vi förfesta lite och göra oss i ordning för körfesten. Vi satt och drack martinis och snackade lite innan det var dags att dra till kölsvinet. Väl på kölsvinet åkte all mat fram på borden och det blev en riktigt lyckad buffe som alla lät sig väl smakas av. Vår paj som jag och Elin lagade var uppskattad tror vi i alla fall för den tog slut. När alla ätit sig mätta drog musiken igång på riktigt och sedan dansade folk sig svettiga. Stämingen var verkligen på topp. Skulle säga att lördagen var en riktig toppendag och jag längtar till nästa körfest redan.

Teatern

Teatern var bra, och jag kan inte nog understryka det. Det är konstigt att man går så pass sällan ändå. Det är mycket trevligare än att gå på bio, och dessutom inte speciellt mycket dyrare. Mitt nyårslöfte ska bli att uppleva mer saker tror jag. Fler teaterpjäser och mer konserter 2008 för Alexandra.

Ikväll

Idag ska jag iväg på teater, ska bli skoj. Ska se på Livet kom så plötsligt på intiman. Ser fram emot det!
I en timme och 20 minuter ska jag få leva mig in i någon annans liv och slippa tänka på skolan.
Återkommer ikväll och berättar om ni alla missat något eller om det var utkastade pengar.

Självömkan

Ett autentiskt samtal från facebook, med stavfel och meningsbyggnadsfel. Total ocensurerat med andra ord.

J: Hej tjuro
Vaför är du tjurig, och hur fick du bort "is" från din status?

A: Hej!
Jag är bara det det känns jobbigt och motigt just nu. Vill mest dra ett täcke över mig och skita i allt.
Jag raderade den... den är inte kvar längre så det är bara att ta bort den där du skriver ditt status

J: Men du som är så bra! Dra täcket över ett tag då. Det har jag gjort idag, och det hjälpte.

A: Sov lite med Annika Lantz i öronen det var skönt. Men tyvärr hjälper det inte vill göra så hela tiden och det fungerar inte så bra i skolan nu, vände ganska plötsligt sådär... Första delen av teminen gick så bra, bajs!

J:Usch ja, det är tungt nu. Pussa en massa på partnern då. Det kan också hjälpa.

A: Han är inte hemma, och inte kan man ringa heller för han glömde mobilen.
Borde gå och sova känns lite sorgligt sov sen 18-20.30 och sen gå och lägga sig igen. Förstår inte varför vinterna ska vara så svår.

J: Vilket sätt att glömma mobilen. Min jobbar kväll, visseligen bara 300 meter härifrån, men lika värdelöst för det.

A: Lämna mig för bandy vilket sätt och så glömma mobilen. Han hatar mig! Det måste vara så.

J: Ja. Och min hatar mig. Jobba? Smita kallar jag det.

A: Helt klart, ursäkter för att slippa vara med oss. Tog inte en utan TVÅ glassar bara för att trösta mig. Nu tänker jag bli tjock och ful i min ensamhet.

J: Jag är tjockast. Och luktar unket. Och tänker låga låga tankar.

A: Går inte... Jag luktar gammal gubbe hela jag och håret hänger i striopr runt mitt ansiktet. Blek och ser mycket tråkig ut. Jag är inte gräsligt ful, det ger karaktär nej jag är bara totlat ordinär och tråkig. Osynlig med gubbsvett. Ja är helt klart värst!

J: Nej nej, jag luktar död, rutten snuskgubbe, jag är julskinkeskär och har utslag i ansiktet. Jag har navelludd med grus i. Jag har smegma. Du har inte en chans.

A: Nej, men jag luktar gammalgubbe som inte bytt blöja på en vecka och min avföring har nu gett strora variga köttsår på låren och rumpan.
Sen har jag pre mens finar i hela ansiktet.
Fast du har det värst, det har du för nu kom Andreas hem!

A: Lämna mig att dö bara, svikare.

A: Förlåt J!
Jag ska gensat kasta ut andreas från balokongen och ge upp min chans för lycka. Allt för dig J.

J: Det vore väl på sin plats, tycker man.

A: Det är gjort, Andreas ligger numera i buskarna utanför huset. Han verkar vid liv, men medvetslös och blåslagen.

J: Bra. Vi ska inte döda honom.

A: nej, det vore inte bra... För ibland kan jag behöva honom! Till exempel när jag behöver städa i avloppet, eller när något är för högt upp på hyllorna i köket. Då är Andreas bra att ha.

Vanliga lussebullar.

På vägen hem från skolan idag stannade jag på ett konditori för att köpa varsin lussekatt som vi kunde mumsa med glögg, nu när det är Lucia och allt. Trevligt tänkte jag. Inne i butiken säger jag att jag vill ha två lussebullar. Dom är tyvärr slut men vi har vanliga lussebullar svarade kvinnan i butiken. Det hon syftade var på ett antal bullar som var formade som lussekatter, men var bara vanliga vetebullar med kardemumma förklädda till saffransbröd. Sur köpte jag fejkbullarna och gick hem. Vanliga lussekatter, är det jag som är tappad bakom en vagn eller? Jag trodde det vanliga var att man hade saffran i degen, det är ju det som är lussekatter. Något som känns ännu mer irriterande är varför bakar man saffransbullar utan saffran? De som inte gillar saffran äter väl det inte bara, de kan väl köpa pepparkakor eller så köper de sig en rund slät vetebulle. Nej, det hela känns inte bra mycket besviken jag ju älskar lussebullar det är det bästa med hela julen.
Lucia blev en flopp i år måste jag säga har inte sett ett enda luciatåg och gick inte och lussade med kören heller, för jag satt i skolan och pluggade. Så kan det gå ibland.

Torsdagar

Torsdagar är mina dagar, då går Andreas till sitt arbete vid 15.40 och direkt efter jobbet beger sig Andreas till sin innebandy. Andreas beroende på hur kul han har på bandyn och hur hungriga de är efter bandyn kommer hem vid 23-00. Det är ganska skönt att fåra vara ensam tag utan Andreas, men sen mot 22 tiden börjar det bli ensamt och jag börjar sakna min Andreas. Idag har han glömt sin mobiltelefon så nu saknar jag honom extra mycket. Han känns helt plötsligt mycket mer ifrån mig när han inte går att nås om det skulle vara något. Jag kommer heller inte få ett telefonsamtal från honom där han talar om att nu är han på väg hem. Trist.

Glassbilen!

Plötsligt hör jag i vardagsrummet en välbekant signal utifrån, det är glassbilen. Jag ropar -Glassbilen! till Andreas som verkar måttligt intresserad. Han svara att han minsann inte tänker springa ned och köpa någon glass. Jag lägger i från mig min mac och rusar ut på balkongen och precis utanför på gatan står den blåa bilen. Jag springer ut till hallen trycker i fötterna i skorna plockar till mig handväskan i farten medans rusar jag ned för trapporna. Som en liten unge springer jag glass, måste ha glass. Väl där ute fanns det så många olika glassar att välja på att jag nästan blir yr i huvudet vad ska jag välja! Tillslut väljer jag Sandwich Choko och Nicke Nyfiken glass. Nicke glassen är främst till mig.

köksluckor

Äntligen! I morse kom våra nymålade köksluckor. Tillslut det tog mer än 10 arbetsdagar, men jag slapp ringa och jaga dem i alla fall. Det blev väldigt turkost i köket nu. Det värsta är att det vita trädetaljerna i köket ser nu gula istället för vita så nu måste vi måla om det också, fast det hade vi räknat med. Nästa steg blir att packa upp alla lådorna köket och sen ställa in köksbordet och stolarna. Sen måste vi enas om vilka handtag på luckorna vi ska skaffa, men jag tror jag vinner.

Skendräktig del 2

Detta börjar bli en följetång det här med skendräkrigheten. Jag mår illa idag. Satt på föreläsningen och kände hur jag började må illa. När jag sen åkte jag in till stan och bytte min trasiga kappa på stan och mådde jag ännu värre. Det kändes som om jag skulle spy i första bästa papperskorg. Känner mig inte sjuk i övrigt som om jag hade maginfluensa eller nått utan bara att jag vill spy. Det hela känns väldigt olustigt, irriterande. Ska jag slita ut mina äggstockar tror ni att det skulle funka? Börjar känna som det är ett alternativ snart... de är väl lite som med blintarmen va? De behövs inte längre.

God jul i stugan!

Ännu en smickrande bild av Alexandra tagen på körlägret. Bilden i och för sig är bra tagen, men det är ju en gris med äpplet i munnen som porträtteras. Nöff nöff. Jag var inte medveten om att bilden togs innan jag hörde knäppet. Lite rolig bild ändå tagen när vi står och väntar på bussen som ska köra oss hem till Malmö igen. Tänkte att jag kunde bjuda på den, lite rolig bild ändå. Funderar på att skriva ut bilden och skicka den som julkort. Ser lite juligt ut med äpplet i munnen.

Konversation

Denna konversation ägde rum hemma hos oss för en stund sedan.

Andreas -Du vann, duvan!
Jag -Mmmm
Andreas - Är du min duva?
Jag -Nej, för dom bajsar hela tiden .
Andreas -Men då är du väl min duva?!
Jag -Ja, där slog jag visst hål mitt eget argument.

Tentan

Igår hade jag ju tentan hade jag min tenta, var super laddad och adrenalinet pumpade i kroppen.
Sätter min med tentan och så börjar pennan dansa på papperet. Jag börjar få upp farten och tunnelsyn har uppstått, nu det är bara jag och min tenta som existerar. Det är då det händer, mitt i allt hör jag ett tjut. Jag rycks snabbt ur min trans, vad var det där? Ett tjut till kommer och ett till, det är brandalarmet. Jävla skit i helvete! Tentavakterna ber oss sitta stilla medans de tittar vad som pågår, en vaktmästare bekräftar att det är brandalarmet som gått igång och han ska kolla vidare vad som händer, vi ska sitta kvar så länge. Oron i salen uppstår och folk börjar mumla och skruva på sig. En av tentavekterna ber oss vara beredda på att vi kanske måste gå ut och är så fallet måste tentan avbrytas för att vi får möjlighet att prata igenom svaren vid en utrymmning. Då börjar folk verkligen skruva på sig och en ilska bryter ut. Luften som liksom ut ur alla i tentasalen och folk blir mycket oroliga, alla har ju laddat inte för att ha en tenta idag. Efter en stund kommer brandkåren och stänger av larmet och vi slapp lämna lokalen, men tentan kom liksom av sig. Jag fick aldrig tillbaka mitt flyt och pennan dansade längre inte över papperet med samma intensitet Jag återhämtade mig aldrig riktigt efter avbrottet och lämnade tentasalen besviken. Jävla skit!

Bild

En liten men ganska juste bild på mig och Andreas som Jens tog på oss på kalaset. Vi försöker se svåra och stilistiska antar jag. Andreas ser ganska ball ut, jag ser mer ut som en ledsen hund. Man kan inter lyckas alla gånger antar jag.

Ursäkta

Det har inte blivit något bloggande på några dagar nu förlåt, men det har varit lite körigt. I fredags drog jag ut till staden och köpte julklappar till familjen. Nu har alla julklappar utom Andreas och han får ingen, istället ska vi göra något roligt tillsammans har vi/jag bestämt, har lite svårt att komma överens vad det trevliga tillsammans ska vara dock. Lite senare på dagen träffade jag Jens. Det var skoj, jag har saknat honom. Jens är så bra för man kan alltid prata med honom och han fattar alltid, vi är lite samma sort han och jag. Jens och jag skulle köpa julklapp till lillebror, på pappret verkade det enkelt, men så var inte fallet. Vi stod och valde och valde tittade och jämförde de olika valen mot varandra, tillslut enades vi om en present. Efter det gick vi runt och letade efter en midnattsblå kavaj åt Jens utan något resultat, så efter ett tags traskande tvingade jag Jens att ge upp sökandet och istället följ med hem till min lägenhet och käka smörgåsar. Mycket trevligt att sitta och småprata lite om ingetting och äta smörgåsar i min soffa. Sen var Jens tyvärr tvungen och gå lagom till Idol-Finalen. Trist men jag och Andreas bänkade oss själva framför burken och såg hur Picasso blev årets vinnare. Måste säga att trots det jämna resultatet kändes finalen inte som någon nagelbitare precis. Marie körde inte en ballad under kvällen utan 3 lite fegt sådär att inte göra något utanför sin comfortzone och Amanda var precis som vanligt fantastisk, men överspelande. Skulle tycka så mycket mer om Amanda om hennes scenspråk inte kändes så inövat och överspelat. Hon är ju så bra och behöver inte slänga sig på golvet som en annan Ola Salo för att nå ut till publiken.
Nåja hade hur som helst vilja se skåningen Anderas ta hem skiten så hade han fått den urusla powerballaden och så kunde Marie och Amanda bli stjärnor utan den dåliga skivan som snart är ute i handeln.

Vad har Annars hänt? Jag har jobbat lördag och söndag i regnet inte så skoj direkt, men pengar är pengar och sådant behöver en student. På lördagen åkte vi också iväg långt ut på landet till Annika med familj. Det var Annikas två döttrar skulle ha födelsedagskalas för Annelie 20 och Linn 15. Hela huset var fyllt med människor till bredden det var så smockat med folk att man nästan satt i knät på varandra. Det var lätt en 50 personer på kalaset. Många av dem var ungdomar och det blev en hel del supa med Jeltzin vodka med testosteron fyllda snasvisor. Själv blev det bara en 33cl öl och 2cl vodka det var nämligen inte läge att ge mig i deras kapplöpning i spritintag då jag skulle börja jobba dagen efter klockan 07.00.

Söndagen var lugn, jobbade och sen åkte jag hem och pluggade för på måndagen skulle jag ha tenta.

En återblick

Jag skrev ju tidigare att jag hittade min dagbok från 2005, tittade lite mer i den ikväll. Måste säga att vreden bubblar lite i mig och tårarna också. Det känns lite som ett knytnävsslag när jag läser vad jag skrivit. Jag var så kär och så grundlurad, jag visste vad som jag hade att vänta och ändå kunde jag inte förstå. Jag kunde inte inse vidden av allt trots att jag kände till mitt ex historia från tidigare förhållande så trodde jag inte att jag kunde bli så grundlurad. Vi skulle ju aldrig bli seriösa, bara lite tidsfördriv sådär. Så fel jag hade, den jäveln kröp rätt under huden och efter ett tag var jag fast. Vi var tillsammans i drygt 6 månader, eller för att vara exakt 170 dagar var vi ett par. Det jävligaste var att han fick mig, den nojigaste av alla när det gäller att öppna sig att visa känslor. Han fick mig att öppna mig samtidigt som han var på väg att gå. I min dagbok står det att den 7/6-05 står det att han sa för första gången att han älskar mig, blir lite ironiskt när man ser på det i efterhand och vet att den 25/7-05 så sitter vi på en stentrappa utanför centralen och jag blir dumpad. För att göra det ännu mer ironiskt är att sista gången vi pratades vid innan allt gick åt helvete avslutade han samtalet med jag ringer dig sen, älskar dig. Så här i efterhand kan jag se att när han sa jag älskar dig, var det för att han inte längre brydde sig om mig. Känns fortfarande hårt att inse att någon kunde så skita fullständigt i mina känslor.

Vroooooom!

Övningskörde igår med P-C för att öva inför min körlektion idag, man vill ju imponera på läraren. Det gick ju helt åt pipsvängen så klart! Jag imponerade inte alls på min körlärare. Bilen var parkerad strax innan rödljuset vid stadsteatern och när min lärare frågade om jag ville köra bort bilen till pildammsparken. Att köra en raksträcka och sedan höger jag borde kunna fixa även om det innebär att jag kör i två rödljus, men jag bangade och tur var nog det. Har inte kört i bilskolans bil sen juli, allstå snart 6 månader sen. I Pildammarna körde jag runt sen och vande mig vid bilen, efter 40min var jag varm i kläderna och då fick jag köra runt lite på stora gatan vi stadion. Ohh yeah! Gick faktiskt rätt bra och han lät mig köra runt lite överallt i smågator och rödljus och jag fixade det. Lite struligt med att växla forfarande, jag glömmer bort att växla utan tänker bara att jag ska växla ned, men annars så gick det bra. Fick inte ens motorstopp i rödljuset eller vid stopskyltarna yay me alltså! Sista tiden av lektionen var det riktigt skoj. Tycker att det är läskigt att köra i trafik ,men kul och mycket att hålla reda på. Annat som jag fick göra under lektionen vara att starta i backe både med och motlut, och det gick också bra. Det var även det lite läskigt att testa på, att starta i backe och faktiskt låta bilen rulla som min lärare sa åt mig. Jag skrek bara lite när bilen rullade. Kul var det idag hur som helst, tror fan att det blir en bilist av mig också. Så allt jag har och säga är Malmö watch out, här kommer jag! Ta in alla ungar och pensionärer!

Nu vet jag!

Gnällde tidigare idag om hur besvärligt det är med att vara kvinna och hur konstigt min kropp beter sig under månaden, men nu vet jag vad som är fel på mig, tack Fru Kaos! Jag är skendräktig, Fru Kaos skrev att det var exakt så här det känns att vara gravid. Ser ett gyllene tillfälle här, borde verkligen utnyttja detta. Jag kan tvinga bort folk på bussen. -Låt en gravid kvinna sitta, kommer jag utbrista. Sen har jag världens bästa ursäkt till varför Andreas hittar mig med en sked och en nutellaburk. -Jag är skendräkig back off, skriker jag åt honom om han skulle pika mig.

Synd om mig!

Det är synd om mig nu, titta på min arm!
-Dom har stuckit mig! Det gör ont i armen nu speciellt när jag böjer den. Måste säga att jag tycker att jag är en fantastisk medmänniska som utsätter mig för sådan smärta bara för att kunna rädda liv. Dessutom gav jag bort mina 50kr som man får för besväret till välgörenhet, min generositet vet inga gränser idag. Som vanligt fick jag även de där hemska järntabletterna, men denna gång behöver jag bara äta en halv karta för jag hade så bra blodvärden. Detta betyder att jag bara behöver ha ont i magen 10 dagar istället för de normala 20. Yay!

Andreas

Jag och Andreas sitter och äter frukost framför top gear, när han plötsligt börjar stryka mig på benen upp och ned. Mitt i strykandet utbrister han att jag att jag är lite väl hårig på benen. Jag säger att det är min vinterpäls, men det struntar han i och säger att man kan verkligen se håret på benen. När jag igen säger att det är vinterpälsen börjar han härma Sverker på Plus och säger: Ska det vara så? Ska det vara så? Nej, jag tycker vi kastar håret i soptunnan. Slyngel bastard är allt jag har och säga!
Låt mina skäggiga ben vara ifred!

Jag är inte bitter!

Så här ser min månad ut: En vecka är allt normalt min kropp känns som min egen, men sen helt plötsligt börjar min bröst kännas spända och tunga. Efter några dagar går det spända över till ömma och tyget från min bh börjar skava mot mina bröstvårtor. Detta pågår i drygt en vecka. Lagom till detta har gått över börjar jag känna att mitt humör börjar svänga lite upp och ned, och jag börjar gråta till tv-program som Extreme Home Makeover och Oparah. Som om detta inte vore nog börjar fula blemmor dyka upp i ansiktet som en annan tonåring. På detta sätt håller jag på i hör och häpna också en vecka, när detta går över kommer, det som min kropp har varnat mig för i två veckor, mensen! Precis som allt annat varar den i en vecka, varav jag har mensvärk i de 4 första dagarna. För att summera det hela av månadens fyra veckor så får jag en vecka där jag är normal de andra veckorna lider jag av obehag från en felkonstruktion, jag blev kvinna!
Är det fler än jag som har det så här? Jag har fått för mig att det ska vara tre veckor må bra och en vecka bajs!

Som utlovat

Så här blev det... Inte den bästa bilden, men vad fan blev fin i håret iallafall. Tror att brunett är min färg ändå.

15min of fame!

Igår på väg till skolan blev jag överfallen av två tjejer i 18års åldern förmodligen mediastudenter som hade en kamera och ett anteckningsblock. Detta blev resultatet, tycker att bilden blev ganska bra ändå. Nå vad tycker ni?

Strax

Strax ska jag packa ihop mina saker och åka in till staden. Jag ska sitta hårmodell idag, det är slutprov för HITS elever och nu ska de visa att de är värdiga titeln frisör. Får se hur det går, blivit tillsagd att ha svarta kläder på mig för att inte ta fokus ifrån frisyren. Får väl ta bild på hur det blev så får ni avgöra om det blev snyggt eller inte.

Gud ge mig styrka!

Oftast är det mysigt och trevligt att vara två, men igår kväll strax innan 00.00 är jag inte upplagd för bus. Andreas och jag hade legat ett tag och kramats och småpratat en stund när hans sjuka lilla hjärna började gå på högvarv. Han pratade och julsånger och började sjunga Ekorrn satt i granen, mitt i sången börjar han skratta helt hysteriskt (lite hyena sådär). Jag frågar vad som är så roligt och han säger att han kom på något roligt, det roliga var då: ekorrn satt i granen skulle snaska kotte. Hur pubertal får man vara, under skrattanfallet yrar han något om hoppa från penis till penis. Då tog fram min Ipod och satte igång Lantz och lyssnade på henne småprata sådär lite mysigt medans jag gick in i dimman. nog för att jag ibland har en pubertal humor, men strax innan 12 på natten vill jag bara sova. Andreas skärpning!

Spellista

Det där med musik, det är viktigt.
Jag känner att det är en stor idétorka i mitt musikbibliotek Skulle någon vilja vara snäll och ge mig tipps på vad jag ska stoppa i min Ipod? Har precis upptäckt David Bryne har från talking heads. Fick ett tips om Tracey Thorn nyligen det gick verkligen hem. Grejen är att jag har mest musik med Depeche Mode i min Ipod och även om dom är allra bäst kunde det ju vara trevligt med lite omväxling. Tänkte att lite Massive Attack skulle vara bra, men ny musik då? Vem kan hjälpa mig med det? Något nytt och fräsch vill jag ha.

Oskulden...

Jag är äntligen en riktig bloggare, jag har utsatt för mitt första bloggangrepp. En anonym läsare som blivit mycket upprörd över mina tankar kring att skaffa barn. En åsikt som visserligen är korrekt jag vill inga barn ha just nu. Jag är för ung och det är fortfarande saker som måste uträttas innan jag kan skaffa barn. Jag har inget att erbjuda ett barn heller för övrigt, en student inkomster är inte mycket att köpa blöjor för. Det som jag finner intressant i personens inlägg är att denna anonyma person totalt bortsett från att detta inlägg har skrivits med en gnutta humor. Jag erkänna att jag känner mig nöjd med mig själv, att ha fått en blogghatare på halsen är ju en bekräftelse på att min blogg faktiskt når ut till en bredare publik än vad jag trott med mina 20-30 läsare om dagen.
Heja mig!

Nervöst

På torsdag ska jag köra bli på bilskolan igen, det känns lite läskigt. Min körskollärare vet att jag tycker att det är lite läskigt med att köra bilen, och tycker om att provocera mig. Styggt, säger saker som att jag fick en impuls att be dig köra ut i trafiken för att se hur du skulle reagera! Jag är inte redo att köra i stora trafiken, jag får ju motorstopp varje gång jag försöker växla ned till ettan, stanna och sedan köra igen. Då hittar jag inte dragläget och gasar för lite och frustrationen inom mig växer enormt. Jisses! Hoppas kunna köra lite med P-C för att kunna förbereda mig lite inför Pers terror.
Mot körkortet Alexandra!

Fam Alm

Bilden är urusel men det är tänkt att det ska föreställa en kopp med te och en tallrik fylld med varma mackor. Det är första gången sen familjen Alm som jag käkar varma mackor. Det som tidigare var en standard varje fredag har helt fallit i glömska, men så igår såg jag och Andreas på en repris av bonde söker fru. Där lagade töntbonden Fredrik eller vad han heter varma mackor till flickorna på gården som en romantisk middag. En särdeles usel rätt för romantisk middag, kvalificeras knappt som matlagning, men som lite krubb till kvällen en söndag framför tv:en är det alldeles utmärkt. Att jag helt har glömt bort denna fanatiska rätt, hädanefter ska det bli fler lata söndagar med varma mackor!

Idag

Idag gör vi ett avbrott från det normala. Jag tänker lämna ut mig, jag kommer nog vara så privat jag någonsin tänker bli i denna blogg. Jag har en vit pärm hos mig. Denna pärm är nog det obehagligaste och vidrigaste som finns för mig. Denna innehåller nog för mig något så svart och obehagligt att jag inte vågar titta i den. Jag öppnar den lite grann ibland läser några sidor och sen infinner sig den där känslan. Jag vill rusa ut och kräkas, och tårarna bränner bakom ögonlocken. På pärmen står det vårdnadsutredning och handlar om mamma och pappas strid om mig. I denna pärm har min mamma samlat alla papper från deras vårdnastvist. Så med andra ord är det mammas strid främst som är dokumenterad här. Jag kände knappt min far, minnena från honom är vaga och få. Han gick bort när jag var 6. Jag vet att min mamma ville skydda mig från pappa, men i princip är allt från honom raderat och det ända jag har är denna vita pärm fylld med allt detta svarta. Ironiskt att pärmen är vit då pärmen är fylld av ondska. Fylld med hat och kamp. Jag känner mig förvirrad när jag läser dessa sidor, allt jag minns är glada minnen från pappa och inte alls dessa obehagligheter. Ändå vet jag när jag läser sidorna att det är sanning. Jag vet för att jag kan känna det i hela mig, jag vet för att jag har hemsökt av drömmar som är obeskrivbara under febertoppar. Detta som jag inte kan minnas har format det liv jag lever idag på många vis.
Vid 22 års ålder skulle jag vilja säga att saker och ting börjar räta ut sig för mig. Jag har hittat en balans i livet, jag missar ibland och hamnar tillbaka i det svarta hålet, men jag tar mig fort därifrån och inträffar ganska sällan nu. Jag trivs i skolan och den funkar, jag har kören som ger mig en vitamin kick varje måndag. Andreas som finns där för mig och orkar med mig. Jag får ju erkänna att jag kan vara rätt besvärlig emellanåt när det svarta äter upp mig. Om jag skulle göra en utvärdering av mitt liv skulle jag säga att saker och ting håller på att reda upp sig för mig, men den där pärmen, den där pärmen skrämmer fortfarande skiten ur mig. Den får mig helt ur balans och jag väntar fortfarande på den dagen jag är stark nog att våga sätta mig ned i pärmen och verkligen läsa den, gärna tillsammans med min mamma så att hon kan förklara all denna juridiska rappakalja som advokaterna har sänt emellan varandra. Allt är så sterilt och utelämnat från känslor, och det är dem jag vill åt. Känslorna bakom dessa ord, vad var det som skedde egentligen?
Jag tror jag tar och stuvar in pärmen längst in i garderoben ett tag till....

Första advent

Det är första advent och Jag och Andreas drog in till staden för att titta på julskyltningen. Är det bara jag eller har den verkligen förfallit? Tyckte att när man var liten stod man där framför skyltfönstret utan för NK (nu Hansa) tillsammans med Malmös alla andra familjer och tryckte sin näsa mot skyltfönstret. I fönstren var det nallar som rörde sig och julmusik strömmade ut ur högtalarna. Idag stod det bara vi vid fönstren och någon musik hörde vi inte. Hur som helst vi gick runt och kollade i butikerna och letade efter julklappar. Har köpt två stycken idag, en till Amanda och en till Leif. Nu har jag bara mamma, Max och Magnus kvar. Andreas får ingen julklapp i år. Jag/vi har bestämt att vi istället ska lägga undan pengar till något som vi gör tillsammans. Vi gick runt i många butiker och jag försökte verkligen men någon julstämning ville bara inte infinna sig, det gick bara inte. Känner mig besviken.

Nostalgi

Trött usch har plockat i lådor idag. Försökt fylla vår bokhylla med böcker och annat. Det roliga är att trots att vi kastade massor inför flytten hittar jag ändå massa saker som jag anser ska kastas. Har fått ihop en stor pappkasse med bara papper som kan kastas. Sen är det ganska lätt att fastna i nostalgin när man packar upp, fullt med bilder teckningar och annat som man samlat på sig under åren. Hittade foton från studenten och en gammal dagbok från 2005. Det var ett turbulent år det. Hann göra slut med min första riktiga pojkvän, träffa en skåning (en odräglig en) bli dumpad av honom, börja högskolan och träffa en ny grabb Andreas. Som sagt ett turbulent år men också ett av de bästa.

Igår

Igår besökte vi som sagt IKEA, Elin en av mina bättre vänner följde också med dit. På IKEA fick vi med oss en matta, en tvättkorg, och fem stycken blommor, var av två var amaryllis så nu är det lite jul i stugan. Efteråt följde Elin hem och där satt vi sen i vår soffa i princip hela eftermiddagen och kvällen. Vi satt där och snackade skit fram tills Andreas kom hem från jobbet. Med sig hem hade han en jättestor godispåse som vi satt och snaskade ur medans vi såg på Idol. Måste säga att äntligen åkte denna triste och oinspirerade skåning ut ur Idol. Jävlar vad jag var trött på honom.