Mördar hunden

Jag och Andreas var iväg och handlade mat, på vägen dit mötte vi en farbror med sin dvärg pudel. Pudeln var mycket levnadsglad och drog ordentligt i kopplet när den fick syn på oss. Hunden hade ett väsande läte för sig när han andades för att kopplet drog åt så om halsen. Jag började skratta till för jag tyckte hunden var söt som promt skulle gå åt vårt håll trots uppenbara andningsproblem. När vi passerat hunden vänder jag mig om mot Andreas och säger såg du. Var på Andreas svarar ja usch den morrade och den ville bita oss. Jag skrattade och trodde givetvis att han skojade, men nej Andreas var gravallvarlig. En mördarpudel from hell var det enligt Andreas. Hahaha en glad liten pudel, Andreas är en sån mes ibland.

Var tar tiden vägen? En av den lyckligaste dagar och som jag minns som igår är nu snart 2 år sedan. Helt ofattbart, var har tiden tagit vägen? 060707 stod jag med många andra och dansade och sjöng i folkhavet på Stockholm stadio. Framför på scenen stod dom Depeche mode helt fantastiskt. David var helt makalös på scenen och fångade publiken med sin karisma. När David ställde sig längst fram på scenen och vickade på sina höfter i bar överkropp dånande större delen av publiken. Oavsett vilken läggning man hade kunde ingen undgå att bli tagen av med storm av den sexuellautstrålning som David levererade. När jag tänker på att det är snart två år sedan får jag panik. Jag vill stoppa klockan för tiden är min fiende här, ju mer tid som passerar desto mer kommer jag glömma bort från denna kväll. Tur att jag har min skiva med konserten inspelad att påminna mig om den kvällen. Den hjälper mig färdas bak i tiden.

Vintern rasat ut

Nu är det valborg och en massa minnen dyker upp. Jag minns när jag var 15 och firade valborg i Nyköping med mina vänner. Maria var så full långt innan elden och på vägen till Vallarna (där bålet var) fick vi stanna för att Maria skulle kissa. Maria satte sig mitt på gräsmattan utanför Tessin och lagom till det var dags att dra upp byxorna kom ett äldre par med en tax förbi. Ajdå! Maria hade dessutom inte prickat något vidare där hon satt på huk så ena byxbenet blev blött. Resten av vägen till Vallarna fick jag gå med Maria hängandes över axeln och tax-paret gående bakom oroliga och bad oss att ta hand om den fulla flickan ikväll. Saker man minns så att säga.
I år blir det betydligt lugnare med grillning och sedan iväg och lyssna på akademiska kören på plattan i Pildammarna.

Nu är det klart

Jag och Andreas har äntligen bestämt oss, det blir semester i år. Resan är redan betald och klar, så det är verkligen spikat. Den 5 juni ska vi åka till Azorerna och ön Sao Migule mitt ute i Atlanten. Vi ska tydligen bo på ett 4-stjärnigt (säger inte mig speciellt mycket, men visst låter det flådigt) hotell. Det känns så jävla underbart. Då jag kommer att jobba under sommaren från midsommar och framåt känns det bra att veta att jag kommer få iallafall en veckas semester innan. Härligt kommer det att bli med en riktigt myssemester med utflykter och vacker natur. Fast nästa gång får det bli Berlin, går ju inte att åka på gubbsemster varje gång.

Ja må hon leva.

Jag har en allra bästaste vän som alltid finns med mig i mina tankar, trots att det är drygt 40mil mellan oss. Hon fyller hur som helst år snart. Den 3 maj blir hon 23 år och jag kan ju givetvis inte vara med och fira, så vad har jag gjort istället då? Jo, jag har från januari och framåt haft en skokartong under min säng som hetat Lina-lådan och i den har jag fyllt med billigt krafs. Så fort jag hittat någon billig rolig pryl som jag vet att Lina skulle gilla har jag köpt prylen och lagt i en lådan och igår packade jag in alla nio presenter jag samlat på mig i presentpapper så att hon får riktigt ordentligt med presenter att packa upp på sin födelsedag. Jag måste säga att jag är riktigt nöjd med idén och tror att Lina kommer bli riktigt glad av presenterna. Idag har jag postat alla presenterna och nu längtar jag efter att det ska bli lördag så jag får höra vad Lina tyckte om presenterna.

Uppehåll

Jag har försvunnit i drygt en vecka... Inte bra men varje gång jag försökt skriva har saker som jag varken kan eller vill lämna ut här på bloggen. Det blir försårbart och utelämnande. Jag behöver lite pepp just nu, så om jag har några läsare så får ni gärna skriva något roligt och inspirernade till mig.

Liveblogg

Andreas reste sig hastigt upp ur soffan med en kvidande och rusade in mot toaletten. I springande hörde jag honom kvida bajsa. Nu känner jag en mystisk doft i vardagsrummet... Hmmm

will strike down upon thee with great vengeance

Är jag en mycket elak människa? Jag läste detta inlägg och skrattade så att tårarna sprutade. Jag skrattade i säkert 5min och jag skrattar fortfarande inombords. Stackars hamster.

VAB

Jag VAB:ar just nu... B står för bebis, en jättebebis. Andreas har blivit sjuk nu, jag har smittat honom och nu som jag är hemma mycket får jag pyssla om honom. Jag vill ha coca cola, halstabletter, glass är saker som är vanligt att jag får höra här hemma. Annat är jag är hungrig och så vill han att jag ska laga mat åt honom. Är rikligt trött på honom just nu och hans gnällande, som en hjälplös liten bebis har han blivit av en FÖRKYLNING...

Där har vi det

Såg min spegelbild igår kväll i fönstret och slogs av hur stor min rumpa var. Den såg ut som en elefantröv för guds skull, men idag såg jag en artikel i Sydsvenskan och detta förklarar ju allt. I artikeln kan man läsa följande: Virusets effekter är förmodligen livslånga. De yttrar sig bland annat i att fettcellerna blir fler, större och mindre villiga att släppa ifrån sig sin överskottsenergi. Här ligger jag däckad i förkylning och har en enorm röv slump I think not...

Utbildning

Efter dagens 10 min promenad till vårdcentralen är jag helt utmattad och ligger medtagen i soffan.
Jag ligger och slö glor på tven och det är barnkanalen som låter i bakgrunden (hey bättre än tillbaka till Aidensfield) och idag har jag lärt mig orden Naiv, Nonchalant och Negativ på från A till Ö med Hedvig. På vårdcentralen gick det väl ok, jag har en virusinfektion inget man kan göra åt saken jag får liksom nöja mig med att jag inte kan sova om nätterna för att halsen och näsan bråkar med mig. Fick med andra ord betala 150kr för en tops i halsen, och en 2 min lång konversation med doktorn yes!

Vem har skatteverket tagit mest ifrån?

Hahahaha jag får tillbaka 5800kr på skatten, medans Andreas får bara 1700. Sucker!

Det blir nog en semester för mig och Andreas till sommaren iallafall trots att jag lagt ut hur mycket som helst på mitt körkort. 

Rörande

Kollar lite på DR1, där sänder det en svensk dokumentär om ett demensboende i Stockholmområdet. Jag jobbar ju extra inom äldrevården, och tycker att det är ganska intressant att titta på denna typ av program. När jag tittar blir jag helt gråtfärdig, dels för hur fina de är och dels för hur fruktansvärd denna sjukdom är. Det mest rörande i programmet är två gubbar och deras vänskap. De hänger ihop och pratar om allt, komik ibland när de ena gubben mitt i frågar vem den andra är, hjärtslitande blir det när de båda sitter och pratar om hur de försvinner mer och mer, och hur de kanske inte kommer komma ihåg varandra om ett år framöver. Då trillade tårarna ned hos mig. Att man är så dålig att man måste bo på boende, men vara så pass frisk att man ändå är medveten om vad som sker måste vara grymt.

Lycka

Jag ringde till vårdcentralen idag, och det gick så smidigt. Det är inte klokt så glad man blir. Jag ringde och blev placerad i kö, det var 13 stycken framför mig, men telefonsvararen erbjöd mig att lämna mitt nummer och så skulle de ringa upp mig. 40 minuter senare ringde de upp mig och jag fick tid samma dag, kl 10.40 alltså bara 1h och 40min från att de ringde. Det är ju så man kan gråta, så smidigt. Samma dag och inget tjafs!

Hemläxa?

Jag fick denna bild skickad till mig av Andreas. Jag har väl aldrig utgett mig för att vara en gudinna, men hur ska jag tolka detta? Är jag en igentorkad nucka eller vad är det han vill säga?

Jag tror att någon kommer att vara väldigt ensam ett tag framöver, jag får nog skaffa en OhMiBod istället. 

Jag tycker speciellt mycket om biten: -Det gäller att våga visa att man gillar både mannen, sig själv och att ha sex. Ingen tänder på någon som utstrålar rädsla eller osäkerhet. Var kåt, okomplicerad och glad (låter precis som jag, totalt okomplicerad och alltid på G). 

Andreas tyckte han var rolig, ja säger sådär. Han får 1 toast.

Vad fan skaffa hyfs!

Jag är skit förbannad just nu, åkte buss hem efter att ha övningskört bil. Jag är så tagen av förkylningen att jag inte orkade gå hem. Hur som helst när jag kliver på och frågar om jag får ladda ett rabattkort med 200 kr suckar busschauffören stort. Sen ropar en kvinna med barnvagn i bussen om busschauffören kan öppna dörrarna, och då brister det för busschauffören och han fräser argt till mig: -Varför ska allt hända i rusningstrafik! Jag står förvånat och bara stirra på mannen mitt emot mig, sen stoppar han demonstrativt ned de tvåhundra kronor som jag gett honom och ber mig arg att stoppa ned kortet NU.
Jag blir riktigt förbannad, när jag tänker på det. Förlåt för att jag utnyttjar tjänsten lokaltrafik, och att jag laddar på ett rabbatkort för att NI ska slippa hantera kontanter som ni själva efterfrågar. Veolia tror ni behöver utbilda er personal i service management.

Mitt ordföråd

Jag brukar smickra mig själv med att tro att jag har ett ganska stort ordföråd, men detta ord kände jag inte till. Jag är verkligen ibland totalt oskuldsfull. Jag visste inte om att det fanns ett ord för detta, och framförallt när behöver man använda detta? Ordet är rövsmör, man riktigt ryser när man hör det... Huga.

Det fula i mig...

Jag är ogin elak och småaktig idag...
Förstår inte varför jag tar illa vid mig, men det gör jag. I en låda ligger ett löfte om att älska för evigt.
Det gick ju naturligtvis inte, vem kan lova sådant vid 16? 3,5 år höll det dock, och det var lång tid bara det med tanke på att vi ville olika saker och olika behov. I efterhand är jag glad att vi inte la ner fler år på oss, det var bäst för oss båda att vi delade på oss. Är glad att jag drog ur proppen ur något som levt på konstgjord andning så pass länge. Det är nu nästan lika länge sedan vi upplöstes som vi var tillsammans, och behovet att höras av och vara nära varandra är förlänge sedan borta från bådas sida. Sist jag hörde av honom var när Han berättade att han skaffat flickvän (det vill säga han ville berätta hur bra det går för honom nu). Egentligen kontaktade Han mig för att berätta att hans lillasyster tagit en överdos av tabletter ett desperat försök att be om hjälp, men det slutade med att han snackade om hur kär Han var (misstänker att han uttnyttjade sin syster där som en ursäkt att ta kontakt med mig). Hur som helst Han är nu sambo (som jag) och han har tydligen förlovat sig under loppet på drygt ett år. Jag vill inte vara sådan, jag önskar att jag kunde enbart känna glädje för hans skull. Det är läge sedan vi var två, och jag vill att Han ska vara lycklig. Det är som en paradox för är han lycklig upplever jag det som om jag har förlorat. Jag förlorade the ex´s game. Detta spelet känner väl alla till? Att man vill vara lyckligare, mer framgångsrik och givetvis har ett bättre och seriösare förhållande än sitt ex. Om man ska dra det till sin spets så får han gärna gifta sig och skaffa barn, men bara om jag redan gjort detta.
Jag skaffade Andreas först 1-0 till mig. Han flyttade ihop med sin flickvän (jag bodde hos Andreas då, men det var bara tillfälligt tills vi hittade en egen bostad. Detta räknas inte som sambo.) 1-1. Han förlovar sig 1-2 till Han. Nästa steg som jag vet inte ligger långt ifrån om det inte redan ligger en i ugnen är en bebis (han har ALLTID velat bli far tidigt) och då blir 1-3 till Han.
Det är konstigt för vi spelar inte ens i samma liga, jag skulle INTE förlova mig och verkligen inte skaffa kids nu, men ändå känns det som om jag förlorar. Jag är misslyckad och småaktig.
Detta är förmodligen en av de fulaste sidorna hos mig jag visar upp i bloggen just nu, är det bara jag som är så här? Jag känner mig som en kliché från någon amerikansk skitserie, typ glamour.

Vuxen?

Skrev ju tidigare om att min mentala ålder är 29.4 år. Ibland kan man ju undra, varje gång jag ser reklamen på tven för märket Ballingslöv fnissar jag alltid tyst för mig själv. Detta var ju ok när jag var 8, men nu tycker man att jag skulle ha vuxit ifrån denna kiss-och-bajs-humor. Icke, den frodas och lever väl... Har ni något skämt till mig kanske att pigga upp mig med i min misär (förkylning).

Nä nu blir jag sur

Jag har inte tränat sen jag styrketränade i fredags, det börjar irritera mig ordentligt. Jag kommer inte få träna idag heller och förmodligen inte heller imorgon. Fan, jag som börjat så bra förkylningen kommer så olägligt kommer bli så svårt att börja igen efter förkylningen.

Antikrist

Jag är ungefär lika religiös och troende som en skål med flingor. Jag är med andra ord totalt ointresserad, men i söndags var det gudstjänst. Jag skulle sjunga med kören under en gudstjänst. Det är vår körledare som dealat lite med kyrkan, vi sjunger en på en gudstjänst och vi får låna kyrkan gratis att ha en konsert i. Våra konserter har inget med kyrkan och göra mer än att det är bra lokaler att sjunga i. Jag och Sara i kören som är ungefär lika intresserad satt och fnissade lite tyst för oss själva när vi läste om synder och annat i i ett häfte. Vi betedde oss kanske lite olämpligt, men tror inte att det var någon annan som märkte direkt. Hur om helst har jag aldrig haft så roligt i kyrkan tidigare, så tack Sara för sällskapet!

Jag träffade Anna i fredags och sen på söndagen, vilket var trevligt. Något som inte var trevligt är att Anna var förkyld. Alltså Anna har smitta mig med denna jävliga sjukdom. Till Anna har jag bara en sak att säga. Fyyyyyy! Not cool det här alls, att smitta sådär!

Katastrof

Min älsklingsmugg är trasig. Jag hade två sen blev det en och nu är den också trasig.
Det är en blå stor gammal IKEA mugg och går givetvis inte att köpa längre men så härlig den var att dricka te ur. Vad hände då? Jo, jag skulle dricka te i lördagskväll och när jag hällde upp tevattnet hade jag inte tänt lampan i köket för att spara på elen (jag var skitlat inte miljömedveten) såg jag inte att jag hällt upp för mycket i muggen så när jag skulle gå in i vardagsrummet med muggen så rann det skållheta vatten över mina hand. Paniken bryter ut jävlar vad ont det gör, men jag kan inte ha sönder min favoritmugg så jag böjer mig ned med handen mot golvet och försöker följa med innan jag kan släppa muggen, alltjämt medans vatten rinner över min hand. När jag är drygt 20-15 cm över golvet släpper jag muggen till golvet för nu går det inte mer och givetvis spricker jävla muggen av det korta fallet, för den landar ju givetvis på örat.
Min mugg är trasig och jag har nu skållat min hand rejält, resten av kvällen spenderades med handduk med is runt min hand och med en obeskrivbar smärta som kändes jävligt omotiverad då muggen ändå sprack!

Snörvel

Sjunger temperaturen är hög ut i kroppen, närmare 40 än 37 (komma 5).
Så ska det vara när ångan är uppe och så är fallet ut i detta nu!

Känner att Mora Träsks sång illusterar de två senaste dagarna väldigt väl. Jag är sjuk! Snor, halsont och feber är vad jag lever med just nu. Jag är grinig och känner mig väldigt ensam och uttråkad. Andreas jobbar och jag får ligga i soffan däckad och glo på kanal 1,2 och 4. Detta betyder inga komediserier före 15. Suck.
Allt är bajs, just nu känns så ironiskt att mitt senaste inlägget på bloggen handlade om hur jag vägrar ta han om Andreas när han är ynklig och så blev jag på måndagen ett snormonster.

Fortsättning

Jag var iallafall inte värst!

Okej, har väl inte varit speciellt anonym på min blogg, men nu försvinner helt och hållet. Detta är jag alltså. Alexandra Hägg, är mitt namn och är en ganska trevlig prick. Anledningen till att jag berättare detta är att jag tänkte visa upp en annan pinsamhet från förr. Jag var 12 år och i vårt hem fanns ännu ingen dator, så koppla upp sig på skolans dator och skriva in recensionen var otänkbart. Istället fick min klasskamrat Elin skriva den åt mig. Detta är ett obligatoriskt moment i skolan med andra ord jag visar upp här. Det pinsamma ligger i den fruktansvärt korta recensionen och hur nöjd jag minns att jag var, och att mitt namn finns förevigat på Internet tillsammans med det gräsliga stavfelet som inte ens jag skrivit. När vi googlade mig för länge sedan hittade Andreas denna sida, och sen mobbade han mig en hel månad för detta otyg jag skapat för drygt 10 år sedan. Okej, skriv och reta mig nu, det bjuder jag på idag.

Denna blogg och min recension är vad jag lämnar kvar för eftervärlden, kanske inte så pjokigt ändå.

Sjuk?

Denna bild har vi på kylskåpet, fast i färg. Väldigt typiskt mig. 

Jag och Andreas typ...

Denna illustrerar jag och Andreas ganska bra, fast jag städar och betalar räkningar förstås. Kan inte rå för det, mitt sätt att tycka om är att raljera och småbråkas med de jag bryr mig om.

Men så näpet

Nej, vad söta de är! Som hundvaplar är de. Speciellt charmigt blir det att de filmar underifrån så att den långa killens ben ser ur som om de aldrig ska ta slut. Så bra var de inte, men ett bra försök och sådant ska uppmuntras.

Det händer

Det händer ju att jag lyssnar på musik från detta millenium också, inte så nytt längre men det håller än. Tiga har för övrigt gjort en riktigt bra cover på Talking Heads låt Buring down the house.

Ljuva 80-tal

Har totalt snöat in på youtube nu... 

Musik

Lyssna riktigt bra låt med David Byrne... och jag vet, men i testet sa dom ju att jag var 29,4 år och då är det inget konstigt med att lyssna på David.

Ehhh

Jag träffade min barndomskamrat Anna igår, skoj! Hon bor i Abu dhabi och vi ses alldeles för sällan, men nu är hon hemma på semester i Sverige. Igår drog vi ut och festade lite (höll mig på mattan 2 GT och ett glas vin sen fick det vara nog, jag tränar ju för guds skull) vi hamnade efter förfesten tillslut på Retro. Har aldrig varit där förut och stället var hur ska vi uttrycka det skumt. Folk hur många som helst var höga. Ute på stod folk och lite halvdiskret och rökte sina jointar och folk hade pupiler stora som tallrikar. När det var dags att gå och vi stod och hämtade ut jackorna kom en stenad man fram till mig. Han ställde sig och stirrade stint in i mina ögon, med ansikte max 5cm i från mig. Mycket obehagligt nära stod han och frågade var jag skulle och hur kvällen varit osv, jag var minst sagt besvärad. Det kändes verkligen som om han inkäktade på min personligasfär och det rejält tittade vilrådigt omkring mig efter vakter om kunde hjälpa mig, men de verkade inte bry sig ett skit. Tillslut kom vi därifrån iallafall och jag blev av med mannen.
Som sagt hella kvällen var skum, men rolig.

En fråga bara

Hur gör du? Viker du ihop pappret och sen torkar du, eller skrynklar du ihop det till en boll?
Minns att jag och Lina hade fler diskussioner om just denna fråga. Känner mig lite nostalgisk just nu.

Nej, nu ska jag iväg och styrketräna ha det!

Påtal om pinsamheter

Här kommer en bekännelse.
För drygt 10 år sedan (jisses vad tiden går fort) var jag och då en väldigt nära vän Trine på Okej-dagen. Okej-dagen hölls då på Stockholms vattenfestival och vi såg fantastiska artister och band som: Markoolio, Dr. Bombay, Blues, Ken och Westlife. Jag var väl kanske inte så intresserad av banden egentligen, men Trine älskade pojkband så detta var verkligen hennes grej och jag följde med. Ska man på Okej-dagen och bor i Nyköping så får man stiga upp tidigt 5 steg vi upp för kl 7 skulle vi minsann sitta i kö för att vänta på att bli insläppta på konsertområdet. Där satt vi nog fram till 12-13 och sen rusade man fram till scenen för att ta sig en plats så nära staketet som möjligt. Vi hamnade på andra "raden". Där satt man och väntade ytterligare någon timma med sin massäck och vattenflaskor tills konserten skulle börja. Tillslut var det iallafall dags och konserten kickade igång vid 18-tiden var konserten slut och jag och Trine var väldigt kissnödiga. Inne på området var det milslånga köer till bajamajorna så vi bestämde att hitta en toalett någon annanstans (mitt under vattenfestivalen bravo!) . Vi rusade tillslut in på en restaurang  och lånade deras toalett mot betalning.Vi var vid det här laget sprickfärdiga och Trine som lagt ut femman fick gå först. Medans hon slet och drog i byxornas gylf för att få av sig sina byxor kunde man se desperationen i ögonen mer och mer. Tillslut fick hon av byxorna men det var försent katastrofen var ett faktum. Jag började skratta så att jag nästan vek mig dubbel när jag inser att Trine är så nära att få gå på toaletten men hinner inte. Det skulle jag inte göra för medans jag skrattar och Trine sitter på toaletten och fortsätter det hon på börjat i byxorna kan jag inte heller hålla mig längre. För jag skrattade bokstavligt talat så jag kissade på mig. Ja, vad ska man säga somliga straffar Gud med det samma!

Körkortet

Ja, just ja... min väg mot körkortet. Jag har gjort halkan igår det gick ju bra massa tokigt som hände, men jag klarade den och inte krashade jag in i något iallafall. Jo, älgen tanten, cyklisten och bilarna men de var bara koner. Jag körde inte in i någon stolpe som en annan höll på att göra iallafall.

Fy fan

Mitt liv är inte så innehållsrikt just nu och det mesta som händer händer när jag ska träna.
Jag tränade i söndags det var nog det värsta jag har varit igenom någonsin.
Trött och jävlig släpade jag mig till träningslokalen för att köra ett pass Body Attack för att få pli på min pinsamt dåliga kondition. Jag hade tidigare på dagen hasat mig upp kl 7 ( klockan var 6 i kroppen, jävla sommartid) för att tvätta och dagen innan var jag ute och kom hem 2 på natten. Med andra ord 4 timmars sömn var kanske inte direkt de bästa förutsättningar för att få till ett lyckat träningspass på söndagen, men har man druckit alkohol när man tränar ska man straffas. Väl på gymmet tyckte jag det var väldigt väldigt tomt, men tänkte inte mer på det utan drog på mig mina träningskläder. Ju närmare tiden då passet skulle börja destomer nervös blev jag för det var bara jag utan för. När klockan var slagen satt jag själv på bänken utanför stora salen och oron var nu väldigt påtaglig. Björn ledaren kom fram till mig och sa det var bara jag som hade anmält sig till passet. FAN! Han erbjöd sig att köra med mig själv om jag ville, och jag kände ändå pressen att jag måste träna och inte kan man väl banga. Så ja sa ja. Det skulle jag aldrig gjort då folk som styrketränade utanför ställde sig och glodde genom fönstret på den stackars flickan med urusel kondition som förgäves försökte hänga med ledaren och hela tiden var hjälplöst efter. Det var verkligen fruktansvärt, jag är i en så dålig kondition och inte blev det bättre av att jag druckit dagen innan. Efter tredje låten då man skulle ha nått sin maxpuls (jo nog nådde jag den, fast den nådde jag nog redan i första låten) var det dags för att göra armhävningar. När jag la mig ned på knä på golvet kände jag hur min frukost kom upp i munnen och vände. Detta hände några gånger tills jag mycket generad erkände för Björn att jag klarar inte av att göra armhävningar just nu. Ja, som ni kan tänka er var det hela en STOR katastrof som givetvis bevittnades av folk som helatiden glodde i fönstret När jag gick i från gymmet var jag nästan gråtfärdig. ALDRIG kommer jag själv träna igen, är man i grupp kan man ju flyga under radarn lite och om man vometrar lite märks det inte så tydligt.

Inte kosher

Hej allihopa.

Jag har kastats tillbaka till stenåldern ett tag, för att det trådlösa nätverket strular rejält med mig just nu. Well sånt händer nog om det.

Jag har ju börjat träna nu och det är faktiskt jävligt kul oftast, fast det ger mig gruvligt ont varje dag i princip. Jag ser fram emot den dagen då träningsvärken inte är så förlamande längre. Hur som helst efter ett träningspass hoppade jag in i duschen som vanligt och vad är det jag ser. Jo, en tjej står och trimmar hennes intima delar. Jag kanske är old-fashion, men jag tycker att det vore trevligt om jag slapp se sånt och framför allt tänk om jag kliver in i en dusch med svarta pubishår liggandes på golvet. Jag starkt emot att raka runt genitalierna i offentliga duschar. Nej, sånt kan man väl göra hemma.