onsdag 16 januari 2008

En sådär messerschmitt

När jag ska skriva mina blogg inlägg och Andreas är hemma sitter han gärna och läser det jag skriver över axeln på mig. Där sitter han och rätta mig och min grammatik. Detta gör mig helt vansinnig om jag vill ha hjälp så ber jag om den. Mitt i mitt förra inlägg utbrister han jag bara måste säga detta du kommer aldrig att hitta felet själv, du måste sätta ett - i för- och nackdelar.
Jag bara frågar er läsare, ni förstår vad jag skriver eller? Jag vet att min svenska ibland är lite knackig, men den är väl för fan inte helt jävla obegriplig eller?

5 kommentarer:

Kaos-Anna sa...

Jag skriver i skrivarbloggen, men det går trögt.
jag kanske bjuder på 2:n snart...

Trassel sa...

Andreas är bara petig.. Säg åt honom på skarpen.. Även stora författare stavar fel och skriver gramatiska fel! Vi är bara mänskliga!

Marieiskogen sa...

Måste säga att du är väldigt bra på att uttrycka dej så att man förstår.
Det kallas kreativ stavning när man "skriver som man talar", numera är det inte så petigt med gramatik och stavning!

Hälsa Andreas också// Ha det bra // M

Alexandra Hägg sa...

Josefin du smickrar mig, att jämföra mig mig med författare är väldigt snällt. Fast visst nog finns det ett antal böcker som har haft ett visst inflytande på hur jag uttrycker mig i skrift. Framför allt Eva Bexell. Ohhh nu måste du googla henne så får du dig ett skratt när du inser vilken författare hon är.

Trassel sa...

OKej.. Du skrämmer mig "storasyster"!!