Eftersläntare

Bilden hoppade bort, men detta soffbord ska också med. Det ingår i samma serie som bokhyllorna och skulle göra sig super i vårt vardagsrum.

Dags att ta tag i lägenheten

Nytt år och dags att få fart på lägenheten igen... Jag och Andreas är lite oense, jag skulle vilja köpa möbler för de pengar som blir över medans Andreas vill köpa en ny tv på väggen och en mac mini. Jag tror det blir något mellan ting en mac mini blir det nog för det finns en billigare just nu som han kan köpa och jag kanske kan få iallafall en bokhylla från Ikea. Vi har två billy bokhyllor i björk just nu men jag vill ha lägre hyllor och istället ha fler som går längs väggen så jag kan sätta upp tavlor på väggen också. I lägenheten så är vardagsrummet det som ska bli färdigt först. Mina tankar har redan skenat iväg längre än ekonomin kan bära, men man får väl drömma?



























Den här snygga svarta lampan skulle jag vilja ha två stycken av i köksfönstret. Det skulle bli så snyggt till de turkos skåpsluckorna och det svarta köksbordet.


















Denna lampa ska bara in i vardagsrummet oavsett vad Andreas tycker. Den skulle passa så bra in i det svarta, bruna och lila i vardagsrummet Om Andreas kunde se den i rummet skulle han också tycka om den.


















Det är den här bokhyllan jag tänkte byta ut till ser inte så mycket ut för världen, men den är snygg i verkligenheten.













Denna lampa kommer jag aldrig få in i lägenheten för Andreas, men den skulle vara så söt i sovrummet. Fast han fick ju grönt så då borde jag få lite lulllull...

I spa(d)et

Äntligen hemma igen efter att ha varit uppe i Linköping i några dagar. Det var visserligen mycket trevligt att vara uppe och hälsa på, men väldigt skönt att få sova i min egen säng igen med Andreas vid min sida. Idag har varit en lugn dag och Andreas gick till Ica och köpte ostbullar och apelsinmarmelad och sen fick jag en mysig frukost framför tven.
Senare på dagen tappade jag upp vatten i badkaret med fluffigt badskum, tände lite stearinljus och låg och mös. Andreas hoppade också i karet så det var trångt först, men sen när han väl hoppade ur kunde jag mysa ordentligt. Jag tog fram den sträva hansken och skrubbade kroppen, sen var det dags för fotfilen för att hela kroppen skulle bli mjuk och fin. Nu är kroppen insmord och mjuk. Borde göra sånt mycket oftare, nästa grej blir att köpa ett träningskort när csn kommer inga mer ursäkter Alexandra!

Gråtmild

Nyårsdagen var en mycket slö dag, jag fastnade framför kanal 5:s Brothers and sisters och sedan resta jag mig knappt. Dagar efter lagom blöta kvällar har jag en tendens att bli ganska blödig, och denna dag var verkligen inte annorlunda. I soffan låg jag och storbölade till denna dramaserie. Jag grät för det var sorgset och jag grät för att det var lyckigt, allt rörde mig till tårar. På tv-apparaten sände de en reklam för mötesplasten.se eller vad det heter, den där reklamen där man drömmer om att ha någon som glömmer att ta ut soporna och allt vad det nu är, och till denna satt jag också grät till, det är ju så fint att de drömmer om kärlek. Jag var verkligen helt vedervärdig denna dag. Det hade fan varit bättre att vara dödligt bakis och sova bort dagen, det är betydligt mindre påfrestande i alla fall.

Längtan

Min gubbe jag har nu varit borta ifrån honom i 3 dagar och innan dess när jag var hemma hann vi inte ses speciellt mycket heller, då jag antingen satt i skolan och jobbade med ett projektarbete eller satt på min cykel och tog hand om mina gubbar och gummor i hemtjänsten. Men på fredag ska jag åka hem, jag trodde inte att jag skulle få en så sjuk hemlängtan så fort men redan måndags satte det igång. Jag tänker på hans mjuka hud och det söta leendet som bara är för mig. Jag är medveten om att jag oftast är lite bitsk och lite elak mot min grabb, men jag tycker om honom det gör jag, fast det är roligare att ironisera och raljera än att skriva en massa sentimental smörja som jag häver ut mig ikväll. Det blir så bara Linköping gör mig nostalgisk och gråtmild jag kan inte rå för det. Ni får stå ut med mig, tillbaka i Malmö blir jag mitt bitska jag igen.

Mjau

Angående de där tre katterna jag nämnde tidigare. Det är helt galet, en av katterna Loke bara jamar hela tiden. Det låter som om han är helt utsvulten och inte fått mat på flera dagar. Det har han dock verkligen inte, han är en riktig tjockis och blir ordentligt bortskämd i detta hushållet. Nej, ha låter bara så för att han tycker om att vara i centrum, han är mammas lilla gullplutt och vill gärna att mamma ska klappa honom och mysa, Han ska även sova i sängen och hålla tass. Hålla tass innebär att mamma ska ligga och hålla honom ena tassen under natten. En riktigt gullgris är han och tillsammans med Idun och Marius styr de detta hushåll med en järntass. Det hela är ganska komiskt och väldigt rart.

Blast from the past

Jag bor för tillfället i en trea tillsammans med två lagom tokiga brudar och tre katter. Det är trevligt, men trångt. En av katterna har verkligen så charmat mig, det är en söt katt på nio månader som heter Idun. Hon kommer och små puffar på mig med en aningen fuktiga nos i ansiktet. Då är det är nästan så det börja värka i hjärteroten på mig, det saknas något i hemmet jag trivs bäst med ett litet husdjur som jag får ta hand om. Visserligen har jag mitt lilla monster där hemma men det är inte riktigt samma sak. Han är ganska stor och klarar sig i stort sett själv, lite hjälp behöver han med att komma ihåg att vattna blommorna behöver han dock.
Hur som helst jag är nu i Linköping och hälsar på Lina, hon som jag välte bokhyllan hos. Jag har firat nyår där och stannat några dagar extra bara för att riktigt ge Lina skavsår i öronen. Hon tycker att jag pratar för mycket, men det är ju bara för att jag saknat henne så och vill berätta allt som har hänt sen i somras då vi sist sågs. Jag har saknat henne så och det blir alltid för lång tid mellan gångerna vi träffas. Det är så skönt att umgås med henne då hon har hängt med sen jag gymnasiet och känner mig mycket bra vid det här laget, vi har utvecklat ett eget sätt att konversera på med ord och gester som bara vi förstår och skrattar åt tillsammans. Nu har hon flyttat ihop med en annan brud, en mycket trevlig och rolig brud, fast det känns ändå lite konstigt att se och höra de prata och gestikulera på deras språk och skratta internt. Jag känner mig som ett spöke då, som om jag kommer från en svunnen tid, där vi var 16 och nu har hon har lämnat mig ensam kvar där. Det är ganska orättvist av mig dock då det var jag som flydde från Linköping och lämnade kvar Lina, och klart jag skulle på något sätt bli ersatt. Jag är väl kanske utbytt det är väl att ta i, men jag får nog dela plasten som bästis nu.