Lillebrorsan

Lillebror har kommit till staden, roligt roligt. Var hemma hos "pappa" och åt påskmiddag i lördags. "Pappa" trugade i alla blomkål och speciellt mig som han vet tycker om blomkål Ska du inte ta lite till, det finns massor sa han hela tiden. Där fick jag äta blomkål och efter middagen blev det starkt kaffe. Gissa om jag blev skum i buken efter detta. Det blev vi allihopa föresten. Efter middagen satte jag, Andreas och lillebror ned inne på lillebrors rum och spelade Monopol och pruttade. Vi satt där och försökte psyka varandra, främst jag och Andreas då. Lillebror tyckte att det var så skoj att han låg på golvet och rullade runt skrattandes. Han skrattade så hårt att han pruttade. Det var nog den stora behållningen av kvällen, Monopolet och fisarna, och hur illa fisarna luktade.

In your face!

Nu ska jag berätta om en sak för er som är vida känt inom äldrevården. Äldre människor (tanter och gubbar) går inte över golvet som andra människor. Nej, istället så svävar de fram över golvet med pruttar som drivmedel. De kan heller inte resa sig ur stolen på egen hand, utan de måste även här prutta som hjälp. När jag idag skulle hjälpa en tant på med sina stödstrumpor, så kunde vi inte göra detta stående utan vi var tvungna att gå fram till stolen för att sätta henne ner. Stolen stod på andra sidan köket så pruttandet pågick konstant under denna bit och när jag sen skulle sätta mig på knä för att hjälpa henne på med strumporna fick jag avnjuta denna ljuvliga odör som tanten så snällt hade producerat nyligen. Jag älskar mitt jobb, det gör jag verkligen.